Mikrolivet

Jorden lever

Jorden behöver syre, vatten, mat och omsorg för att hålla sig frisk, precis som allt annat levande på jorden. En frisk jord består till minst 5 % av levande och dött organiskt material.

Av det organiska materialet är ca 5 % levande organismer. Dvs ca 0,25 % av den totala jordvolymen består av liv i form av virus, bakterier, svampar, protozoer, nematoder och insekter.

Det kan tyckas lite men tänk då att det finns upp till en miljard bakterier i en tesked jord. Vilket motsvarar ca 5 ton per hektar jord. Och det är bara bakterierna.

Det organiska materialet i jorden består av olika delar.

Näringskedjan i jorden

De levande organismerna i jorden består av mikroorganismer, maskar och insekter. Tillsammans med växterna är de en del av en näringskedja som behöver vara i balans för att få ett friskt odlingssystem. Alla delar behövs och är beroende av varandra.

Växterna omvandlar solljus och koldioxid till kolhydrater genom fotosyntesen. I genomsnitt går 40 % av fotosyntesen till att bygga upp växtens ovanjordiska delar och 60 % till de underjordiska delarna. Om växten mår bra och fotosyntesen fungerar optimalt kommer ungefär hälften av energin till rötterna att avges som rotexudat. Det är kolhydrater och socker som växterna matar mikrolivet i marken med.

Svampar och bakterier äter rotexudat och organiskt material. De binder då näring i sina kroppar som gör att utlakningen av näringsämnen ur jorden minskar. De förbättrar också strukturen i jorden genom att bilda mikro- och makroaggregat. De hjälper även till att skydda växten mot patogener bland annat genom att ockupera växtens ytor. De frigör även hårt bundna näringsämnen ur modermaterialet i jorden genom att avge svaga syror och gör näringen tillgänglig för växterna.

Bakterierna och svamparna äts av protozoer och nematoder. I den processen frigörs näringen som varit bunden i deras kroppar och näringen blir tillgänglig för växterna. Protozoerna och nematoderna hjälper till att hålla nere mängden skadliga bakterier och svampar. Rovnematoderna ser till att de skadliga rotätande nematoderna inte kan få fäste. Kom ihåg att majoriteten av nematoder är goda och helt nödvändiga för jordhälsan.

Längre upp i näringskedjan kommer mikroinsekter, maskar, insekter och andra jordlevande djur. De bidrar alla till att förbättra jordstrukturen genom att bilda gångar och flytta runt material i jorden. Varje gång en organism blir uppäten eller dör frigörs näring i en form som växterna kan ta upp. När näringskedjan fungerar kan växterna ta upp den näring de behöver för att bli starka och motståndskraftiga.

Näringsväven i marken är komplex och alla delar behövs för att sytemet skall fungera.

Missgynnande åtgärder för mikrolivet

I naturliga system där mikrolivet och växterna fått jobba ostört under lång tid kryllar det av liv. Under miljontals år har det byggts upp ett system där växter och djur lever i symbios och gynnar varandra på olika sätt. Låter man naturen ha sin gång kommer biodiversiteten öka och jorden kommer att förbättras över tid.

Sedan människan började odla har vi succesivt infört fler och fler åtgärder som missgynnar mikrolivet.

  • Från biodiversitet till monokultur. Färre växtslag innebär mindre och mer ensidig kost till mikrolivet.
  • Skörd och bortförsel av organiskt material ifrån växtplatsen. Innebär mindre mat till mikrolivet.
  • Ogräsrensning mellan grödorna leder till att stora delar av jorden är obevuxen. Vilket leder till större temperaturväxlingar och mer avdunstning som skapar en ogynnsam miljö för mikrolivet.
  • Plöjning och jordbearbetning innebär att stora delar av mikrolivet skadas och man vänder upp och ner på deras livsmiljö. Nematoder och svamptrådar hackas sönder och de underjordiska nätverken blir förstörda.
  • Gödsling med salthaltiga gödselmedel som NPK missgynnar mikrolivet. Och det leder till att växterna avger mindre rotexudat.
  • Bekämpningsmedel mot ogräs, svampar, bakterier och insekter tar inte bara död på de skadliga organismerna utan även de goda.

Alla dessa åtgärder ha lett till kraftigt försämrade jordar på stora delar av jordens yta. I de flesta odlingsjordar vi har analyserat saknas stora delar av mikrolivet. Det gäller prover både från konventionella och ekologiska odlare. Ofta finns det bara bakterier och någon enstaka svamp. Och det är inte ovanligt att man hittar skadliga mikroorganismer i dessa jordar. När näringsväven inte är komplett kan växterna inte ta upp all den näring de behöver vilket leder till minskade skördar och ökade sjukdomsangrepp.

Gynnade åtgärder för mikrolivet

Mikroorganismerna behöver precis som vi mat, husrum, vatten och luft (gasutbyte) för att överleva. Ett sätt att tillgodose deras behov är att låta naturen ha sin gång och själv återfå balansen i systemet. Men när det handlar om odlingssystem är det inte realistiskt.

För att snabba på processen bör man tillföra så många gynnande åtgärder som möjligt och ta bort så många missgynnande åtgärder som möjligt. Alla steg i rätt riktning är bra. Att göra en sak är bättre än att inte göra något alls. 

Mikrolivet vill ha mat i form av rotexudat och växtrester. Försök att få in fler växter i systemet och undvik monokultur. Samodla, så mellangröda och täckgröda.

Minska jordbearbetningen så mycket som möjligt. Genom att bearbeta så sällan som möjligt och så ytligt som möjligt ger man mikrolivet en chans att bygga upp sitt underjordiska nätverk. Varje gång vi bearbetar måste de börja om från början igen.

Täck jorden med levande växter eller växtrester. Om jorden är täckt blir temperaturen jämnare och fukten avdunstar inte lika lätt.

Tillför kompost som innehåller mycket organiskt material och mikroliv. Detta ger både mat och husrum till mikrolivet.

Tillför kompostte eller kompostextrakt som innehåller gott om goda mikroorganismer.  Detta är ett sätt att snabbare bygga upp näringskedjan i jorden och på växterna. Genom att spraya kompostte på växtens ovanjordiska delar får den ett bättre skydd mot angrepp. Tillsätts vätskan till jorden bidrar det till att bygga upp mikrolivet i jorden.

Det finns även ett antal typer av inokulat som kan fungera om de tillsätts på rätt sätt vid vissa typer av problem. Det finns inte så många produkter på marknaden i Sverige idag men det kommer att komma fler framöver. En vanlig produkt som används idag är olika typer av mykorrhizapreparat som kan ha en mycket positiv effekt på en del växter i vissa odlingssystem. Kom ihåg att det inte finns några mirakelmedel som löser alla problem. Det finns produkter som fungerar jättebra i ett odlingssystem och inte alls i ett annat. Varje odlingssystem är unikt och har sina specifika problem eller begränsningar. Att tillsätta något levande till ett system fungerar bäst om det finns förutsättningar för dem att fortsätta leva och försöka sig.

Genom att lägga till gynnande åtgärder och ta bort missgynnande åtgärder kan man börja röra sig i rätt riktning och börja odla MED naturen.